Syftet med uppsatsen är att inventera förekomsten av Lokala arbetsplaner i historia på gymnasieskolor i Skåne kategorisera dem, och titta på anledningar till att utformningarna skiljer sig åt, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt på nationella styrdokumenten och vad de förtäljer oss om Lokala arbetsplaner i enskilda ämnen och vad planerna bör innehålla. De Lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrån ett antal kriterier. Frånvaron av arbetsplaner behandlas också. Resultaten pekar på stora brister i skolornas rutiner.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har påverkat Montessoriskolor och kommunala skolors Lokala arbetsplaner. Vi har även tittat på hur de har tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94, i ämnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina Lokala arbetsplaner, i ämnet svenska. Resultaten visar att det inte finns några direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De Lokala arbetsplanerna i ämnet svenska är, trots den stora frihet som våra styrdokument ger skolorna, förvånansvärt lika varandra.

Att varje förskola ska erbjuda en likvärdig verksamhet var den än anordnas i landet, är ett av de kraven från Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet är synlig genom deras arbetsplan. Påverkas förskolans verksamhet och förskollärarnas arbetssätt av det geografiska läget?Genom att göra intervjuer med förskollärarna kan vi se om deras metoder går hand i hand med deras Lokala arbetsplaner. Med en sammanställning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förväntat oss.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antal pedagoger som undervisar i skolåren 1 - 6 vardags- och verklighetsanknyter matematikundervisningen samt vilka fördelar och nackdelar de ser med detta arbetssätt. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och genom analys av berörda pedagogers Lokala arbetsplaner. Resultatet visar olika förslag på hur pedagogerna väljer att vardags- och verklighetsanknyta matematiken samt de fördelar detta undervisningssätt medför för deras elever. Vidare visar resultatet på vilket sätt de Lokala arbetsplanerna påverkar pedagogernas förmåga att utöva denna typ av undervisning samt de nackdelar pedagogerna anser att det finns både för deras elever och för dem själva. Genom att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen med dessa fördelar och nackdelar i åtanke kan slutsatsen dras att matematiken blir mer verklig för eleverna om undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter enligt pedagogerna i undersökningen..

Vår undersökning visar att den lokala arbetsplanen inte har någon nämnvärd betydelse för pedagogerna i deras dagliga arbete. Två av fem intervjuade pedagoger kände inte till begreppet lokala arbetsplan från deras skola. Vi såg en stor variation mellan de olika arbetsplanerna, både när det gäller beteckning, innehåll och funktion. Arbetsplanerna användes inte som ett självvärderande utvecklingsinstrument vilket var en av dess ursprungliga målsättningar. Vår undersökning visade även att förutsättningarna för pedagogerna att diskutera, reflektera och analysera kring målen är begränsade.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ?röd tråd? i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors Lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka om progressivismen, en reformpedagogik utvecklad ifrån John Deweys pedagogiska tankar, ligger som grund för den kunskapssyn som genomsyrar dagens svenska läroplan, Lpo 94. Jag har också undersökt huruvida det är samma kunskapssyn som kursplanen i svenskämnet och ett antal Lokala arbetsplaner i svenskämnet i Lunds kommun grundas på. Jag har använt textanalys som kvalitativ metod där närläsning varit en del och en annan del varit att undersöka hur texterna kan tolkas i en omgivande verklighet. Mitt undersökningsmaterial har varit Lpo 94, kursplanen i svenska samt fyra Lokala arbetsplaner i svenska på grundskolor i Lunds kommun. I uppsatsen framkommer att förarbetet, Skola för bildning är den text som anger vilken kunskapssyn som ligger som grund för läroplanstexten och att det är en kombination av konstruktivismen, progressivismen och Vygotskijs sociokulturella teori. Samma kunskapssyn återfinns i kursplanen men varken i läroplan eller kursplan står denna uttalad utan måste tolkas av läsaren. I de Lokala arbetsplanerna har det inte gått att tolka någon enhetlig definition utan kunskapsdiskussionerna har varit mycket torftiga. Uppsatsens slutsats är det behövs betydligt mer utbildande insatser både till skolledare och till lärare för att samma kunskapssyn ska råda i styrdokumenten och ute i de lokala skolorna..

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de Lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de Lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de Lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om Lokala arbetsplaner för ämnet idrott och hälsa, dels finna en förklaring till kunskapsläget. Våra frågeställningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhämtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehåll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jämfört med elever med låga betyg i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmängd?MetodData har samlats in genom en enkätundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraårselever på en mellanstor gymnasieskola i en närförort till Stockholm. Enkäten behandlade tre övergripande ämnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhållande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna.

Detta arbete handlar om arbetsplaner inom minerallagen. En arbetsplan är en planering i skriftlig form som förtydligar ett undersökningsarbete gällande tid, plats, material med mera. En prospektör måste alltid ha en arbetsplan för att få utföra undersökningsarbete i syfte att påvisa mineralfyndigheter inom ett visst område. Om allt går som det ska kan mineralfyndigheten sedan komma att utvinnas i en gruva. Förförandet med arbetsplaner är ett av exploateringsprocessens många moment och dessutom relativt nytt i svensk minerallagstiftning.

Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet iskolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankravärdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för lärarensom finns formulerade och konkretiserade i skolors Lokala arbetsplaner, att bland annat genomsamtal och dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vårforskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de Lokala arbetsplanerna sin vägtill att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vadskolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet.

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ komparativ innehållsanalys nå en djupare förståelse och kunskap kring innehållet och likvärdigheten i samtliga Lokala arbetsplanerna inom Kriminalvården, Region Syd. Vi kommer bland annat att belysa likvärdigheten avseende dimensioner såsom kvalitet, studerandeinflytande och utformning. Vid analysen använder vi relevanta teorier och tidigare forskning, som behandlar rehabilitering, organisationsteori och gräsrotsbyråkrati för att förklara vad eventuella skillnader i de Lokala arbetsplanerna kan bero på. Resultat av vikt som presenteras är att antagnings- och urvalsprocessen likvärdigt beskrivs i samtliga Lokala arbetsplaner. Inom Region Syd ges, enligt de Lokala arbetsplanerna, klienterna samma förutsättningar till studiemotiverande samtal som kan intressera klienten till studier.

Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de Lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de Lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad som ligger till grund för betygsättning i ämnet idrott och hälsa (IDH) när läraren ska bedöma om en elev blir godkänd eller inte. Syftet har uppfyllts genom frågeställningarna: Hur ser relationen ut mellan de centrala styrdokumenten till skolornas Lokala arbetsplaner och lärarnas tankar kring bedömning? Vilka faktorer framträder som avgörande för om en elev får betyg i ämnet eller inte? Hur kontrollerar läraren om en elev har nått de uppsatta målen i ämnet?MetodFör att besvara studiens frågeställningar används kvalitativa intervjuer samt innehållsanalyser. Vi har använt oss av ett strategiskt urval då deltagarna skulle uppfylla bestämda kriterier. Totalt fyra lärare i IDH för elever i årskurs 8 och 9 har intervjuats.